Amortera eller spara? Så räknar du ut vad som lönar sig

Har du inte tre till sex månaders utgifter i buffert — spara först. Har du dyra skulder — lös dem först. Är båda avklarade blir det ren räknekonst: amortera om din bolåneränta efter ränteavdrag är högre än din förväntade avkastning efter skatt. Vid 2,83 % bolåneränta går brytpunkten vid cirka 3 %.

Det viktigaste

• Amortering är en garanterad, riskfri avkastning lika stor som din bolåneränta efter ränteavdrag. Vid 2,83 % ränta: 1,98 %.
• Mot ett sparkonto lönar sig sparandet bara om sparräntan är högre än bolåneräntan — nominellt, rakt av.
• Mot ett ISK över fribeloppet på 300 000 kr krävs cirka 3,05 % förväntad avkastning. Under fribeloppet räcker 1,98 %.
• Från inkomstår 2026 finns inget ränteavdrag alls på lån utan säkerhet. Ett blancolån på 15 % kostar hela 15 %.
• Skärpta amorteringskravet avskaffades 1 april 2026 — men inte automatiskt. Du måste omförhandla med banken.

Regeln: amortering är en avkastning, inte en utgift

När du amorterar 100 000 kr slipper du betala ränta på 100 000 kr — varje år, så länge lånet hade funnits kvar. Den uteblivna räntekostnaden är din avkastning: garanterad, riskfri, och oberoende av marknaden.

Frågan är alltså inte ”amortera eller spara”, utan: får jag högre avkastning efter skatt någon annanstans än den min låneränta ger mig? Räntan kan du dock inte jämföra rakt av, eftersom lån och sparande beskattas åt olika håll.

Så mycket är ränteavdraget värt

Dina räntekostnader skapar ett underskott av kapital, och på det får du skattereduktion. Enligt Skatteverket: 30 % på den del av underskottet som är upp till 100 000 kr, och 21 % på den del som är över.

De flesta hamnar helt inom 30 %-delen. För att nå 100 000 kr i ränteutgifter vid 2,83 % ränta krävs ett lån på över 3,5 miljoner kr — och gränsen räknas per person, så sambor som delar lånet har dubbelt så mycket utrymme.

Räkneexemplet, med förutsättningarna utskrivna:

• Bolån: 2 000 000 kr
• Bolåneränta: 2,83 % — SCB:s genomsnitt för hushållens nya bolåneavtal i maj 2026. Din ränta är individuell och sätts efter kreditprövning.
• Inga andra kapitalinkomster eller ränteutgifter.

Ränta år 1: 2 000 000 × 2,83 % = 56 600 kr.
Skattereduktion: 56 600 × 30 % = 16 980 kr.
Faktisk kostnad: 56 600 − 16 980 = 39 620 kr.
Effektiv låneränta: 39 620 / 2 000 000 = 1,98 %.

Genvägen: bolåneränta × 0,7. Det är den avkastning du måste slå.

Brytpunkten: när vinner sparandet?

Sparkonto. Ränteinkomster beskattas med 30 % kapitalskatt. Eftersom ränteavdraget också ger 30 % tar de två ut varandra exakt. Resultatet är renare än de flesta tror: ett sparkonto slår amortering först när sparräntan är högre än bolåneräntan — jämför nominellt, rakt av. Skatten behöver du inte räkna på alls.

Det är en hög tröskel. SCB:s genomsnittliga inlåningsränta på nya insättningar var 0,47 % i maj 2026, och 1,27 % på konton med bindningstid — inte i närheten av 2,83 %. Bufferten ska ändå ligga på ett sparkonto, men som ren placering mot bolånet förlorar den. Jämför sparräntor på sparkonto för att se vad marknaden ger.

ISK. Här beskattas inte avkastningen, utan kapitalet: schablonintäkten är 3,55 % för 2026 och beskattas med 30 %, vilket ger en effektiv skatt på 1,065 % av kapitalet — varje år, oavsett om du gick plus eller minus. Men de första 300 000 kr är skattefria sedan 1 januari 2026 (se skatten på ISK). Brytpunkten blir därför bolåneränta × 0,7 + 1,065 % över fribeloppet, och bolåneränta × 0,7 under det.

Läs tabellen så här: har du 2,83 % på bolånet och sparar i ISK inom fribeloppet räcker 1,98 % per år för att sparandet ska vinna. Det är en låg tröskel — och den viktigaste konsekvensen av att fribeloppet höjdes till 300 000 kr. Har du mer än så på kontot stiger kravet till 3,05 %.

Ligger ditt underskott av kapital över 100 000 kr är avdraget bara värt 21 % på den överskjutande delen. Din effektiva låneränta blir då bolåneränta × 0,79 i stället för × 0,7 — och amortering blir mer attraktivt, inte mindre.

Men matematiken är inte hela svaret

En kalkyl som bara jämför två procenttal utelämnar fyra saker som avgör i praktiken.

1. Bufferten går före båda

Innan du amorterar en extra krona, och innan du köper en enda fond: tre till sex månaders utgifter på ett konto du kommer åt samma dag, med insättningsgaranti (som skyddar upp till 1 150 000 kr per person och institut).

Utan buffert tvingas du låna när kylen går sönder. Att amortera i stället för att bygga buffert är att byta en billig skuld mot risken för en dyr.

2. Amorterade pengar är svåra att få tillbaka

Pengar du amorterar in i bostaden kan du inte ta ut. Vill du ha tillbaka dem måste du utöka lånet — och för att utöka ett befintligt bolån går taket vid 80 % av bostadens värde, inte 90 % som för ett nytt lån (lag 2026:226, 5 §). Reglerna är strängare på vägen tillbaka än på vägen in.

Amortering är sparande — men det mest illikvida sparande du kan ägna dig åt.

3. Garanterat är inte samma sak som sannolikt

1,98 % garanterat är inte jämförbart med 1,98 % förväntat på börsen. Det ena får du. Det andra är ett genomsnitt av utfall som spänner från kraftigt plus till kraftigt minus.

Historisk avkastning säger inget om framtiden, och vi lovar dig ingen siffra. Har du tio år till pengarna och tål att se dem falla 30 % på vägen är risken hanterbar — då arbetar ränta på ränta för dig. Behöver du dem om tre år är den det inte.

4. Dyra skulder först — och 2026 gjorde det viktigare

Har du ett privatlån, en avbetalning eller ett kreditkortssaldo på 15–20 % ränta finns ingen diskussion att ha. Ingen fond och inget sparkonto slår det. Lös dem, från högsta ränta och nedåt.

Och saken har skärpts: från inkomstår 2026 får du inget ränteavdrag alls på lån utan säkerhet. Ett blancolån på 15 % kostar nu hela 15 % — inte 10,5 % som förr. Vår guide om att bli skuldfri tar det steg för steg.

Den dolda avkastningen: din belåningsgrad

Amortering gör en sak till som sällan räknas in. Den sänker din belåningsgrad, och belåningsgraden styr hur mycket du måste amortera:

• Över 70 % → 2 % av lånet per år
• 50–70 % → 1 % per år
• 50 % eller lägre → inget krav

Att passera en gräns är därför värt mer än räntebesparingen i sig. Exempel: bostad värderad till 3 500 000 kr, lån 2 500 000 kr — belåningsgrad 71,4 %, alltså 2 %-kravet, vilket är 50 000 kr per år. Amorterar du 51 000 kr extra hamnar du strax under 70 %, och kravet halveras till cirka 24 500 kr per år.

Var ärlig om vad det betyder: amortering är ingen kostnad, utan en överföring till ditt eget kapital. Du blir inte 25 500 kr rikare per år — men du får bestämma över pengarna i stället för banken. Lägre belåningsgrad kan dessutom ge en bättre ränta vid omförhandling. Räntan är individuell och sätts efter kreditprövning. Mer i vår guide om amorteringskravet.

Vad hände med skärpta amorteringskravet 2026?

Det skärpta amorteringskravet — den extra procenten per år för den som lånat mer än 4,5 gånger hushållets bruttoinkomst — avskaffades 1 april 2026. Någon inkomstbaserad regel finns inte kvar i lagen. Kvar finns bara belåningsgraden.

Här skriver mycket av konkurrensen fel: kravet upphör inte automatiskt för dig som redan har lånet. Du måste komma överens med din bank om en villkorsändring för att amorteringsvillkoren ska ändras. Har du inte hört av dig amorterar du sannolikt fortfarande enligt det gamla kravet.

På ett bolån om 3 600 000 kr var den skärpta procenten värd 36 000 kr per år — 3 000 kr i månaden. Det är vad en omförhandling kan frigöra.

Vad den kostar: du behåller ett större lån längre, betalar 1,98 % efter avdrag på mellanskillnaden, och belåningsgraden sjunker långsammare — så du sitter kvar i en högre amorteringstrappa längre. Ska pengarna till ett ISK inom fribeloppet är bytet rimligt. Ska de gå till konsumtion har du bytt eget kapital mot utgifter. Ring banken innan du bestämmer dig, och läs vår guide om bolån.