Ränta på ränta – så räknar du, med färdiga tabeller

Ränta på ränta betyder att avkastningen du redan tjänat själv börjar tjäna avkastning. Sätter du in 100 000 kr som växer 5 % om året – ett räkneexempel – har du 432 194 kr efter 30 år. Bara 150 000 kr av vinsten är ränta på din insättning. Resten, 182 194 kr, är ränta på räntan.

Så uppstår effekten – räknat rad för rad

Det går inte att förstå ränta på ränta genom att få det påstått för sig. Man måste se det hända. Här är 100 000 kr till 5 % om året, år för år:

Titta på räntekolumnen. Den står inte stilla på 5 000 kr – den kryper uppåt, för varje år räknas räntan på ett större saldo. Utan ränta på ränta hade du fått 5 000 kr fem gånger, alltså 125 000 kr. Nu har du 127 628 kr. Skillnaden är blygsamma 2 628 kr.

Och där ligger poängen de flesta missar: på fem år är effekten nästan ingenting. Det är därför den är så lätt att avfärda – och därför de som avfärdar den har fel. Effekten är inte linjär. Den ligger nästan helt i slutet.

Formeln, utskriven

För en engångsinsättning som får stå orörd:

slutkapital = insättning × (1 + r)ⁿ
där r är räntan som decimaltal (5 % = 0,05) och n är antalet år.

Räknat på exemplet ovan, hela vägen:

100 000 × (1 + 0,05)³⁰ = 100 000 × 1,05³⁰ = 100 000 × 4,3219 = 432 194 kr

Sparar du i stället ett belopp varje månad behövs annuitetsformeln, eftersom varje insättning har olika lång tid på sig att växa:

slutkapital = månadsbelopp × ((1 + i)ⁿ − 1) ÷ i
där i är månadsräntan (årsräntan delad med 12) och n är antalet månader.

1 000 kr i månaden i 30 år till 5 % om året ger i = 0,05 ÷ 12 = 0,004167 och n = 360:

1 000 × ((1,004167)³⁶⁰ − 1) ÷ 0,004167 = 1 000 × (4,4677 − 1) ÷ 0,004167 = 1 000 × 832,26 = 832 259 kr

Du har satt in 360 000 kr. Resten – 472 259 kr – är ränta på ränta.

Tabell 1: en engångsinsättning på 100 000 kr

Så här mycket blir 100 000 kr värda vid olika antaganden om avkastning. Räntan läggs till kapitalet en gång om året och inget tas ut. Procenttalen är räkneexempel, inte prognoser – ingen kan lova dig 8 %, och ingen kan lova dig 2 % heller.

Läs raden för 5 % baklänges och du ser hela mekaniken. Under de första 20 åren tjänar kapitalet 165 330 kr i ränta. Under de sista tio tjänar det 166 864 kr. Det sista decenniet producerar mer än de två första tillsammans – med exakt samma insats och exakt samma ränta. Ränta på ränta är inte en pengamaskin. Det är en tidsmaskin.

Tabell 2: 1 000 kr i månaden

Samma antaganden, men nu ett månadssparande på 1 000 kr. Räntan räknas månadsvis (årsräntan delad med 12) och insättningen görs i slutet av varje månad – det är så en bank eller fondrobot normalt gör det.

Sista raden är den som gör intryck. Efter fem år till 5 % har du 68 006 kr, varav 8 006 kr är avkastning – knappt värt att prata om. Efter trettio år har du 832 259 kr, varav 472 259 kr är avkastning. Du har då tjänat mer på pengarna än du har satt in. Brytpunkten – där avkastningen passerar de egna insättningarna – ligger vid 5 % någonstans in på det tjugofemte året. Nästan alla som ger upp på månadssparande gör det långt innan dess.

Tid slår ränta – och det är inte ens jämnt

Sparbranschen säljer avkastning – några tiondelar bättre än konkurrenten. Det som faktiskt avgör är hur tidigt du börjar. Jämför två personer som var och en sätter in exakt 100 000 kr, en gång:

Den som började tio år tidigare vinner med 45 226 kr – trots två procentenheter sämre avkastning varje enskilt år i tre decennier. Två procentenheter är en enorm skillnad i avkastningsvärlden. Tio år är större.

Det finns en tumregel för det här som är värd att kunna: 72-regeln. Dela 72 med räntan i procent, så får du ungefär antalet år det tar för pengarna att fördubblas. Vid 8 % blir det 9 år (exakt: 9,0). Vid 5 % blir det 14,4 år (exakt: 14,2). Vid 2 % blir det 36 år (exakt: 35,0). Regeln är påfallande träffsäker, och den säger allt om varför horisonten är den variabel du faktiskt kan styra över.

Räkna på ditt eget sparande

Tabellerna ovan täcker tre räntenivåer och fyra tidshorisonter. Ditt sparande ser med all sannolikhet inte ut exakt så.

Vi bygger en räknare som ska ligga här: du fyller i startbelopp, månadsbelopp, antagen avkastning och antal år, och får slutkapitalet uppdelat på insatt belopp, ränta på insättningen och ränta på räntan – plus vad avgifter och skatt drar av. Den är inte klar än, och vi tänker inte låtsas att den är det. Tills dess: använd formlerna ovan. De är hela verktyget, bara i textform.

Avgifter och skatt ränta-på-räntar också – åt fel håll

Det här är kapitlet ingen kalkylator på förstasidan visar dig, och det är det som kostar mest pengar.

En avgift på 1 % låter som en avrundning. Men den tas ut varje år, på ett kapital som hela tiden växer, och de kronorna kan aldrig växa åt dig. Avgiften har sin egen ränta-på-ränta-effekt, och den arbetar mot dig med samma obevekliga matematik.

Samma 100 000 kr, samma 5 %, samma 30 år:

Läs mittenraden igen. En avgift på 1 % äter 112 500 kr – det är 26 % av hela slutkapitalet och 34 % av vinsten. En tredjedel av allt du tjänade, för en siffra som såg ut som ingenting i produktbladet.

Sista raden lägger på svensk verklighet. Skatten på ett ISK är en schablonskatt på kapitalet, inte på vinsten: schablonintäkten för 2026 är 3,55 % av kapitalunderlaget, beskattad med 30 %, vilket ger en effektiv skatt på 1,065 % av kapitalet per år. Från 2026 är dessutom de första 300 000 kr skattefria (gäller ISK, kapitalförsäkring och PEPP tillsammans, per person), så exemplet ovan är medvetet pessimistiskt – men principen håller: skatten tas ut varje år, oavsett om du gick plus eller minus. Mer om det i vår guide till skatten på ISK. På ett vanligt sparkonto fungerar det annorlunda: där betalar du 30 % skatt på räntan du faktiskt fick.

Slutsatsen är obekväm men enkel: avgiften är den enda variabeln i hela den här ekvationen som du känner till på förhand. Avkastningen är en gissning. Tiden kan du delvis styra. Avgiften står i avtalet, och den är den enda du kan förhandla bort. Det är därför den förtjänar mer uppmärksamhet än den får – se hur avgifterna skiljer sig när du ska spara i fonder.

Nominellt eller realt – vad pengarna faktiskt kan köpa

432 194 kr om 30 år är inte 432 194 kr i dagens pengar. Inflationen arbetar med exakt samma ränta-på-ränta-matematik, fast på priserna.

Riksbankens mål är 2 % inflation per år. Håller det målet gäller:

• Förenklat: 5 % avkastning − 2 % inflation ≈ 3 % real avkastning.
• Exakt: 1,05 ÷ 1,02 − 1 = 2,94 %. Skillnaden är liten, men den finns.
• I kronor: priserna är efter 30 år med 2 % inflation 1,81 gånger högre. Dina 432 194 kr motsvarar då 238 602 kr i dagens penningvärde.

Nästan halva den nominella tillväxten var alltså inte tillväxt alls – den var prisökningar. Det gör inte sparandet meningslöst; 238 602 kr av verklig köpkraft från 100 000 kr är fortfarande en mycket bra affär. Men det förklarar varför pengar som ska stå i trettio år sällan hör hemma på ett konto vars sparränta knappt slår inflationen. Det förklarar också varför tabellernas 2 %-rad är så nedslående: efter inflation är det i praktiken noll.

Det här är aritmetik – inte en prognos

Varje räknare på nätet ger dig en slät, uppåtstigande kurva och ett exakt slutbelopp. Det är ärligt som matematik och oärligt som förväntan. Tre saker som alla tabeller på den här sidan, inklusive våra, förutsätter men aldrig kan lova:

• Avkastningen är ett antagande. 5 % är inte ett löfte, det är ett tal vi valde för att räkna med. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning – det är inte en brasklapp, det är en beskrivning av verkligheten.
• Vägen är inte jämn. Aktiemarknaden ger inte 5 % om året. Den ger −20 % ett år och +25 % nästa. Slutresultatet kan hamna nära tabellen; resan dit gör det aldrig. Den som säljer när kurvan dyker realiserar aldrig något av det som står i högerkolumnen.
• Risknivån är inte gratis. Ett sparkonto med insättningsgaranti ger låg men skyddad avkastning – staten ersätter upp till 1 150 000 kr per person och institut om banken går omkull. En fond kan ge 8 % och kan också halveras. Åttaprocentsraden kommer med en risk som tvåprocentsraden inte har. Byt aldrig rad utan att veta det.

Vad tabellerna faktiskt är bra på är att visa riktningen: att börja tidigt, att hålla nere avgiften, att inte röra pengarna, och att inse att de tråkiga första åren är priset för de sista. Det är hela strategin. Resten är detaljer.

Ska du sätta igång är nästa steg konkret: läs vår guide till att komma igång med sparande, jämför var pengarna ska ligga bland våra sparkonton, och sparar du åt någon annan – se spara till barn, där tidshorisonten är den längsta du någonsin kommer att få.