Mobilabonnemang

De flesta betalar för surf de aldrig använder

Vi börjar med det som kostar mest pengar, även om det inte hjälper någon att sälja ett dyrare abonnemang: det genomsnittliga svenska abonnemanget använde 16 GB per månad under 2024 (13 GB året innan), enligt PTS. Ändå har 1,8 miljoner privatabonnemang fri surf. Det är en stor mängd människor som betalar en premie för en gräns de aldrig kommer i närheten av. Källa: PTS, Svensk telekommarknad 2024.

Gör det här innan du tittar på tabellen igen: öppna mobilens inställningar och läs av din faktiska dataförbrukning de tre senaste månaderna. Lägg på lite marginal. Det talet – inte marknadsföringen – är det du ska handla efter. Fri surf är rätt val för den som faktiskt streamar video över mobilnätet dagligen eller delar uppkoppling till andra enheter. För alla andra är det en avgift utan motprestation.

Vad räcker 5 GB, 20 GB och obegränsat till?

Video är det enda som på allvar äter data. Netflix anger själva att strömning i mobilen på inställningen Automatiskt räcker ungefär fyra timmar per GB, och på Spara data ungefär sex timmar per GB. Med Maximal data kan en enda GB gå åt på 20 minuter. Källa: Netflix.

• 5 GB ≈ 20 timmar video i mobilen – utöver kartor, sociala medier och mejl, som rör sig i megabyte, inte gigabyte. Räcker gott om du mest är på wifi.
• 20 GB ligger strax över snittet och täcker daglig video på pendeln med marginal.
• Obegränsat behöver i praktiken bara den som använder mobilen som sitt enda internet. Har du bredband hemma gör du sällan det.

Vad betyder "bäst"? Bestäm vad du optimerar för

Det finns inget abonnemang som är bäst för alla – bara det som är bäst för hur du använder mobilen. Den som ger dig ett allmänt svar säljer något. Vi utser därför ingen vinnare: ordningen i tabellen ovan bestäms av användarnas röster, inte av redaktionen eller annonsörer. Hitta i stället ditt kriterium, så vet du vad du ska titta på:

• Lägst pris per GB: din faktiska förbrukning, ordinarie pris (inte kampanjpris) och fakturaavgiften. Strunta i varumärket.
• Täckning där du bor och pendlar: vilket nät abonnemanget kör i, och det nätets täckningskarta på din adress. Strunta i reklam om "Sveriges bästa nät" – nationella snitt säger inget om din adress.
• Frihet att byta: bindningstid, uppsägningstid och om kampanjpriset höjs efter några månader. Telefonrabatten är oftast det som binder dig.
• Familj: delad datapott eller familjerabatt hos en operatör, och att alla nummer följer samma datum – inte fyra separata fullprisabonnemang med olika bindningstider.
• Ett barn: hårt kostnadstak och spärr mot betaltjänster, inte stora datapaket. Mer i mobilabonnemang för barn.
• Resor i EU: taket i policyn för skälig användning – hur mycket data du får använda utomlands till hemmapris. Det står i villkoren, inte i rubriken.

De billiga operatörerna kör i de stora näten

Den vanligaste invändningen mot ett lågprisabonnemang är täckningen. Den invändningen håller sällan, för de flesta lågprisvarumärken är de stora operatörerna – eller hyr in sig i deras nät.

Täckningen är alltså nätägarens, oavsett vilket namn som står på fakturan. Det som kan skilja är villkoren i abonnemanget: hastighetstak, om 5G ingår, hur mycket surf du får använda inom EU och hur kundtjänsten fungerar. Jämför de sakerna – inte täckningskartan, som i praktiken är densamma. Betalar du extra för täckning när ett billigare märke ligger i samma nät, betalar du för varumärket. Det kan finnas skäl till det – kundtjänst, tilläggstjänster, ibland högre topphastighet – men täckning är sällan ett av dem.

Så kollar du täckningen där du faktiskt är

Täckning är en lokal fråga, och ingen topplista kan besvara den åt dig. PTS tar årligen fram statistik över mobiltäckning och bredbandsutbyggnad i Sverige, och myndighetens råd är konkret: kolla operatörernas respektive täckningskarta och testa täckningen där du brukar vara. Källa: PTS. Tio minuter räcker:

• Kolla nätet, inte märket. Slå upp vilket av de fyra näten abonnemanget kör i (tabellen ovan) och titta sedan på det nätets täckningskarta. Den gäller alla varumärken i nätet.
• Kolla dina tre punkter: hemadressen, jobbet och sträckan däremellan. Plus sommarstället, om det finns ett – det är där skillnaderna mellan näten blir stora.
• Räkna med att inomhus är sämre. PTS är tydlig med att mobilnäten är utvecklade för användning utomhus. Bra täckning utanför huset betyder inte bra täckning i källaren. Wifi-samtal löser ofta det.
• Pendlar du med bil eller tåg? Näten är inte designade för fordon – karossen dämpar signalen. Väg in det när du kollar täckning längs en pendlingssträcka.

Abonnemang med telefon är ett lån i förklädnad

Ett abonnemang med "telefonen på köpet" är två avtal i ett: en teletjänst och en avbetalning på en telefon. Det andra avtalet syns sällan lika tydligt som det första, men det är det som binder dig. Telekområdgivarna behandlar det som ett kreditköp där operatören är långivaren – är du upprepade gånger sen med betalningen kan krediten sägas upp, så att hela skulden förfaller på en gång. Källa: Telekområdgivarna.

Vad kostar krediten? Ta totalkostnaden över hela bindningstiden, dra bort vad ett motsvarande abonnemang utan telefon kostar under samma period, och jämför mellanskillnaden med telefonens kontantpris. Det som blir över är räntan du inte visste att du gick med på. Ibland är den låg. Ofta är den inte det.

Reglerna finns i 7 kap. lagen (2022:482) om elektronisk kommunikation:

• Bindningstiden får vara högst 24 månader (8 §).
• Höjer operatören priset är det en villkorsändring. Du ska underrättas minst en månad i förväg, och du får säga upp avtalet utan kostnad inom tre månader från underrättelsen – även med bindningstid kvar (12 §).
• Men telefonskulden följer med dig. Säger du upp avtalet i förtid enligt 12 § får operatören ändå kräva ersättning för subventionerad utrustning du behåller. Ersättningen är begränsad till det lägsta av utrustningens tidsproportionella restvärde och de återstående avgifterna (16 §).

Det sista är det förbehåll som nästan alltid utelämnas. Prishöjningen ger dig rätt att gå. Den river inte upp telefonlånet. Räkna därför alltid ihop abonnemangets pris och telefonens delbetalning till en enda månadskostnad innan du jämför – annars jämför du inte samma sak som i tabellen ovan. Vill du slippa hela konstruktionen: mobilabonnemang utan bindningstid.

Fällorna i det finstilta

Den låga månadskostnaden äts upp på fyra ställen. Alla står i villkoren, inget i rubriken:

• Fakturaavgift. Operatören får ta ut en avgift för pappersfaktura, men den måste framgå av avtalet eller prislistan. Väljer du e-faktura eller autogiro slipper du den ofta helt. Källa: Telekområdgivarna.
• Överförbrukning. När datapaketet tar slut sänker vissa operatörer hastigheten kraftigt – gratis, men i praktiken obrukbart. Andra fyller på med extra data automatiskt, och priset per GB på påfyllningen är regelmässigt långt högre än i abonnemanget. Ta reda på vilket det är innan du väljer ett snålt paket.
• Introduktionspris. Kampanjpriset gäller ofta ett bestämt antal månader, sedan höjs det. Jämför alltid på ordinarie pris och sätt en påminnelse för när kampanjen löper ut.
• Surfen i EU. Inom EU/EES betalar du inte extra jämfört med hemma, men operatören får tillämpa en policy för skälig användning som sätter ett tak för hur mycket data du får använda utomlands till hemmapris – och det gäller även abonnemang med obegränsad surf. Källa: PTS.

Byte, nummer och uppsägning

Att byta är enklare än folk tror, och lagen är på din sida:

• Du behåller ditt nummer (19 §), och flytten ska genomföras inom en arbetsdag (20 §).
• Den gamla operatören får inte ta betalt för att släppa numret (22 §).
• Uppsägningstiden är högst en månad (13 §), och efter automatisk förlängning kan du säga upp när som helst med en månads varsel (14 §).
• Numret lever kvar. Du får behålla ditt nummer i minst en månad efter att avtalet upphört, om du inte avsagt dig den rätten (19 §).

Säg aldrig upp det gamla abonnemanget själv innan flytten – det är den nya operatören som begär numret. Gör du det i fel ordning riskerar du att numret läggs ned. Och har du bindningstid kvar följer den med: säger du upp i förtid är du enligt Telekområdgivarna ändå betalningsskyldig för den återstående tiden, och får typiskt en slutfaktura på beloppet. Källa: Telekområdgivarna.

Kostnadskontroll du har rätt till gratis

Tre rättigheter som nästan ingen använder: kostnadsfri kontroll av din förbrukning med varningar (30 §), kostnadsfri spärr av nummer och tjänster med förhöjd taxa (31 §) – du ska dessutom upplysas om rätten när du tecknar avtalet – och en kostnadsfri beloppsspärr, där tjänsten stängs av vid ett belopp du bestämt (32 §).

En viktig gräns för föräldrar: operatörens spärrar täcker det som faktureras över telefonräkningen. Köp inne i appar går via App Store eller Google Play och måste spärras på telefonen. Det är två olika system, och det är det ena som brukar smälla. Mer i mobilabonnemang för barn – och om du vill ha ett hårt tak snarare än en spärr är kontantkort det trubbiga men effektiva alternativet.

Kontantkort eller abonnemang?

Abonnemang är billigast per gigabyte för de allra flesta. Men kontantkort vinner i tre lägen: när du använder mobilen väldigt lite – några samtal i månaden och knappt någon surf slår kontantkortet även det snålaste abonnemanget – när du vill ha ett hårt kostnadstak, eftersom ett kontantkort inte kan överskrida sitt saldo, och när du vill slippa kreditprövning. Ett abonnemang är en kredit. Ett kontantkort är förskottsbetalning. Har du normal eller hög förbrukning är kontantkort däremot dyrt – priset per GB är sämre.

Ett byte tar en kvart. Är abonnemanget fel för dig kostar det varje månad, år efter år – precis som de andra löpande utgifterna det lönar sig att gå igenom: fler sätt att spara pengar.