Fasträntekonto – lönar det sig att binda sparräntan?

Ett fasträntekonto är ett sparkonto där du binder pengarna en bestämd tid och banken i utbyte låser räntan hela perioden. Du byter tillgänglighet mot säkerhet. Det lönar sig om du har en klumpsumma du säkert inte behöver röra och tror att räntorna är på väg ner. Behöver du kunna komma åt pengarna – bind dem inte.

Vad är ett fasträntekonto, egentligen?

Kontot kallas också fastränteplacering eller bunden placering, och mekaniken är densamma överallt: du sätter in ett belopp, väljer en bindningstid och får en räntesats som gäller från dag ett till förfallodagen. Höjer eller sänker Riksbanken styrräntan under tiden händer ingenting med din ränta. Det är hela produkten.

Varför betalar banken mer för bundna pengar? För att de är värda mer. Inlåning banken vet att den får behålla i två år kan lånas ut på två års sikt. Pengar du kan ta ut i morgon kan den inte planera med. Du får betalt för att vara förutsägbar.

Notera att bindningstid och fast ränta inte är samma sak. Det finns konton med uttagsbegränsning men rörlig ränta – där låser du in pengarna utan att få något ränteskydd tillbaka.

Fast eller rörlig ränta – vad säger ditt val om räntan?

Det här är beslutet, och det mesta innehållet på nätet smiter från det.

När du binder på till exempel två år gör du ett påstående om framtiden, vare sig du tänker på det eller inte: du säger att den rörliga sparräntan i genomsnitt kommer att ligga lägre än den fasta ränta du precis låste in. Blir den i snitt högre har du förlorat på affären. Den fasta räntan är ingen gåva – den är bankens bud på vad rörligt kommer att kosta.

Att binda vinner när:

• Räntorna faller under bindningstiden. Du sitter kvar på en nivå marknaden inte längre erbjuder.
• Du har en känd horisont – kontantinsatsen ska betalas om 18 månader, skatten ska in nästa år. Då är det inte ens en gissning om räntan, det är att matcha pengarna mot när du behöver dem.
• Du vill veta exakt vad du får. Ett budgeterbart belopp har ett eget värde.

Att binda förlorar när:

• Räntorna stiger. Du står kvar på gammal nivå medan fria konton följer med upp.
• Du behöver pengarna. Då kostar det – se nästa avsnitt.
• Du binder en buffert. En buffert som är låst är ingen buffert.

Ingen vet vart styrräntan tar vägen. Knepet är därför inte att gissa rätt, utan att bara binda pengar du säkert kan avvara hela tiden.

Vad kostar det att bryta i förtid?

Det här är det som fäller folk, och svaret är obehagligare än de flesta tror. På en del fasträntekonton går det inte alls att ta ut pengarna före förfallodagen. Inte mot avgift, inte mot sänkt ränta – inte alls.

Konsumenternas beskriver tre varianter som förekommer:

• Uttag mot avgift. Storleksordningen är omkring 2–3 % av det belopp du tar ut.
• Uttag mot förlorad ränta. Du får ut kapitalet men förlorar den ränta du tjänat ihop.
• Inget uttag alls under bindningstiden.

Det finns ingen lagstadgad nivå och ingen branschstandard. Avtalet avgör – läs villkoret innan du binder.

Räkneexempel (antagna tal, inte någon banks ränta): du binder 200 000 kr i två år till 3,00 %. Efter tolv månader har du tjänat 6 000 kr i ränta – och då behöver du pengarna. Banken tillåter uttag mot en avgift på 2 % av beloppet: 4 000 kr. Kvar av årets avkastning: 2 000 kr före skatt, ungefär 1 % för året. Hade avgiften varit 3 % hade du gått back. Ett fritt konto hade sannolikt gett mer.

Slutsatsen är inte att fasträntekontot är dåligt. Den är att bindningstiden är ett löfte du måste kunna hålla.

Hur lång bindningstid ska du välja?

Konsumenternas jämförelse av sparkonton täcker bindningstider från 3 månader till 5 år – i praktiken det spann svenska banker rör sig inom.

Huvudregeln är att räntan stiger med bindningstiden – du får mer betalt ju längre du låser. Men det gäller inte alltid. När marknaden tror att räntorna ska falla kan en kort bindning betala mer än en lång, eftersom den långa räntan speglar en förväntad lägre framtida nivå. Ser du den bilden i jämförelsen är det ingen felskrivning – det är information.

Låt behovet styra längden, inte tabellen. Ska pengarna användas om ett år finns ingen anledning att binda dem i tre.

Fasträntekonto, fritt sparkonto eller räntefond?

Skillnaden mellan de två första är tillgänglighet. Skillnaden mot den tredje är risk: en räntefond kan falla i värde, ett garanterat sparkonto kan det inte. Mer i vår guide till obligationer.

Insättningsgarantin: 1 150 000 kronor

Går banken omkull ersätter staten dina pengar upp till 1 150 000 kr per person och institut. Riksgälden är uttrycklig på den punkt som gäller här: alla typer av konton omfattas av garantin oavsett om ditt sparande är bundet eller fritt att ta ut. Ett fasträntekonto är alltså inte sämre skyddat än ett vanligt sparkonto. Taket gäller per institut, inte per konto – har du mer än så att binda, sprid beloppet.

Men skyddet gäller bara om institutet är anslutet. Det finns aktörer som lockar med räntor i topp och står utanför garantin. Då är pengarna helt oskyddade vid en konkurs – och du har dessutom bundit dem. En hög ränta utanför garantin är inte hög ränta, det är en riskpremie du inte fick betalt för. Kontrollera anslutningen hos Riksgälden. Mer i vår guide till insättningsgarantin.

Minsta insättning och skatt

Många fasträntekonton kräver ett minsta insättningsbelopp. Nivån varierar kraftigt och det finns ingen gemensam standard – vi skriver därför ingen siffra här. Den står i produktvillkoren och är ofta det första kravet som diskvalificerar ett konto för dig. Kolla den innan du jämför räntan.

Räntan beskattas som inkomst av kapital med 30 %. Skatteverket: skattesatsen är 30 procent, och banker och kreditinstitut lämnar kontrolluppgift på räntan. Du behöver normalt inte göra något själv – men räkna på nettot. En ränta på 3,00 % blir 2,10 % i handen, och frågan är om det slår inflationen. Betalas räntan ut först på förfallodagen får du dessutom ingen ränta på ränta.

Vilken bank ger bäst ränta på fasträntekonto just nu?

Den siffran står inte här, och det är ett medvetet val.

Räntan ändras varje gång Riksbanken rör sig och varje gång en bank behöver dra in kapital. Vilken bank som ligger högst i dag är sällan den som ligger högst om tre månader. En gammal siffra på en sida om pengar är sämre än ingen siffra alls.

Aktuella nivåer ligger i stället i vår produktdatabas. Där kan du jämföra sparkonton med ränta, bindningstid och insättningsgaranti för varje konto, uppdaterat löpande. Ordningen bestäms av användarnas röster – pulsen – inte av annonsörer. Ingen kan köpa sig till toppen. Sidan innehåller affiliatelänkar och vi är öppna med det; de påverkar inte rankingen.

Checklistan: så jämför du två fasträntekonton

1. Är institutet anslutet till insättningsgarantin? Är svaret nej är jämförelsen slut här.
2. Jämför samma bindningstid. Två år mot fem år är ingen jämförelse, det är två olika produkter.
3. Vad är den effektiva räntan – inte den nominella? Se räntor förklarade.
4. Vad händer vid förtida uttag? Avgift, förlorad ränta, eller går det inte alls? Läs villkoret, gissa inte.
5. Vad är minsta insättning, och gäller räntan på hela ditt belopp?
6. När betalas räntan ut – löpande på kontot, eller först vid förfall?
7. Vad händer på förfallodagen? Binds pengarna automatiskt om, eller flyttas de till ett fritt konto? Tyst omplacering är en vanlig överraskning.
8. Är beloppet verkligen avvarbart hela bindningstiden? Om du tvekar: bind det inte.

Kontrollera själv att institutet står under Finansinspektionens tillsyn innan du sätter in pengarna. Det tar två minuter och är det enda steget här du inte får hoppa över.