Vad är styrräntan? Så styr den ditt bolån och ditt sparande

Styrräntan är Riksbankens viktigaste penningpolitiska verktyg. Den bestämmer vilken ränta bankerna får när de placerar pengar hos Riksbanken, och vad de betalar när de lånar där. Det är alltså inte din ränta – men det är räntan som flyttar din ränta, både på bolånet och på sparkontot.

Det viktigaste

• Styrräntan sätter priset på pengar mellan bankerna och Riksbanken. Din bank lägger sedan på sin marginal.
• Den hette reporänta fram till den 8 juni 2022. Samma ränta, nytt namn.
• Riksbankens inlåningsränta ligger 0,10 procentenheter under styrräntan, utlåningsräntan 0,10 procentenheter över.
• Målet är att KPIF ska öka med 2 procent per år. Höjning kyler ekonomin, sänkning stimulerar.
• Låneräntan följer med uppåt snabbt. Sparräntan följer med uppåt långsamt – och nedåt snabbt.

Reporänta eller styrränta? Namnet byttes 2022

Börja här, för det här är det vanligaste faktafelet på svenska ekonomisajter. Riksbankens reporänta bytte namn till Riksbankens styrränta onsdagen den 8 juni 2022. Riksbankens egna ord: ”Nytt namn – samma funktion och syfte.”

Skälet var att det gamla namnet blivit missvisande. ”Reporänta” syftade på ett specifikt instrument – penningpolitiska repor – som Riksbanken inte har använt sedan 2008. Namnet beskrev alltså en mekanik som inte längre fanns.

Ser du en text som fortfarande skriver ”reporäntan” i presens är det ett tecken på att innehållet inte har rörts sedan 2022. Det handlar inte om två räntor. Det finns bara en, och den heter styrränta.

Vad styrräntan faktiskt är – och inte är

Bankerna behöver ett ställe att parkera överskott på över natten, och ett ställe att låna av när de har underskott. Det stället är Riksbanken. Styrräntan är ankaret för båda priserna:

• Riksbankens inlåningsränta – vad banken får när den placerar pengar hos Riksbanken – ligger 0,10 procentenheter under styrräntan.
• Riksbankens utlåningsränta – vad banken betalar när den lånar av Riksbanken – ligger 0,10 procentenheter över styrräntan.

Det spannet är smalt med flit. Ingen bank lånar ut billigare till varandra än den kan få hos Riksbanken, och ingen lånar dyrare än den behöver. Därför lägger sig dagslåneräntan på marknaden nära styrräntan, och därifrån sprider sig nivån till allt annat: bostadsobligationer, bankernas upplåning, och till slut till räntan på ditt lån och ditt sparkonto.

Vad styrräntan inte är: en ränta du någonsin kommer att betala eller få. Ingen bank ger dig styrräntan på ditt sparkonto och ingen lånar ut till dig till styrräntan. Mellan Riksbanken och dig ligger bankens finansieringskostnad, dess riskpåslag och dess marginal.

Varför Riksbanken höjer och sänker

Riksbanken har ett mål: inflationen, mätt som KPIF, ska öka med 2 procent per år. KPIF är konsumentprisindex med fast ränta – samma varukorg som KPI, men utan effekten av att bolåneräntorna själva ändras. Det är logiskt: annars skulle Riksbanken mäta sin egen politik som om den vore inflation.

Mekaniken är enkel att beskriva och trög att använda:

• Inflationen är för hög → höj styrräntan. Lån blir dyrare, sparande blir mer attraktivt, hushåll och företag drar ner på konsumtion och investeringar. Efterfrågan faller, prisökningarna dämpas.
• Inflationen är för låg → sänk styrräntan. Lån blir billigare, det blir mindre lönt att spara, konsumtionen ökar. Efterfrågan stiger, priserna med den.

Haken är fördröjningen. Riksbanken konstaterar själv att ”det tar tid innan penningpolitiken får full effekt på ekonomin i stort och på inflationen” – och att politiken därför måste styras på prognoser, inte på dagens utfall. En höjning idag biter på inflationen om flera kvartal. Det är därför Riksbanken ibland höjer när det redan känns tungt, och sänker innan det ser ljust ut. Läs mer om hur prisökningarna mäts i vår guide om inflation.

Så går styrräntan hela vägen till din plånbok

Kedjan har tre led, och det är i det sista ledet pengarna faktiskt byter ägare:

Styrränta → bankens finansieringskostnad → din bolåneränta och din sparränta.

Riksbanken flyttar priset på korta pengar. Det slår igenom på dagslåneräntan och på marknadsräntor med längre löptid, eftersom de senare i praktiken är förväntningar om var de korta räntorna ska ta vägen. Bankernas upplåning – i marknaden och via dina insättningar – blir dyrare eller billigare. Först därefter ändras det du betalar och det du får.

Vad som händer med dina pengar

Sista raden förtjänar en varning: sambandet mellan styrränta och börs är verkligt men grovt. Marknaden handlar på förväntningar, så en höjning som alla redan räknat med kan passera utan att kurserna rör sig alls.

Varför lånet blir dyrare fort men sparräntan höjs långsamt

Det här är den del ingen bank gärna förklarar, och den som du faktiskt känner i plånboken.

Uppåt går låneräntan fort. Ett rörligt bolån är i praktiken bundet på tre månader. När perioden löper ut sätts räntan om till det nya läget – automatiskt, enligt avtalet. Banken behöver inte fatta ett beslut för att din kostnad ska stiga. Den stiger av sig själv.

Uppåt går sparräntan långsamt. Din sparränta är ingen avtalad formel, den är ett pris banken sätter ensidigt och kan ändra när den vill. Insättningar är dessutom bankens billigaste finansiering: höjer banken sparräntan med en halv procentenhet kostar det direkt på hela insättningsvolymen, inte bara på nya pengar. Så länge kunderna ändå står kvar finns det inget som tvingar fram höjningen. Storbankernas lönekonton är sällan de som betalar bäst – konkurrensen kommer från nischbanker som behöver inlåningen.

Nedåt vänder mönstret. När styrräntan sänks går sparräntan ner snabbt, för det förbättrar bankens marginal omedelbart. Låneräntan följer också med ner, men banken har sällan bråttom.

Slutsatsen för dig är obekväm men användbar: räkna aldrig med att din sparränta följer styrräntan automatiskt. Den följer bara om du får den att göra det, genom att flytta pengarna. Vad du kan begära av din bank – och vad marknaden faktiskt betalar just nu – ser du när du jämför sparkonton.

Vad du gör med informationen

Har du rörligt bolån: din kostnad rör sig med styrräntan inom månader, inte år. En höjning på 0,25 procentenheter på ett bolån på två miljoner kronor är cirka 5 000 kronor mer i årsränta före ränteavdrag – räkna på din egen skuld innan du bedömer om den är hanterbar.

Har du bundet bolån: ingenting händer förrän du binder om. Det är själva poängen – och också varför bindningsbeslutet i praktiken är en gissning om var styrräntan står när perioden löper ut. Du gissar mot en organisation som gör detta på heltid och ändå publicerar sina prognoser med reservationer.

Har du sparpengar: ett högre ränteläge gör kontosparande meningsfullt igen, men bara om du faktiskt sitter på ett konto som betalar. Vill du låsa nivån innan Riksbanken sänker igen är ett fasträntekonto alternativet, mot att pengarna binds. Har du både lån och sparande blir avvägningen konkret – den tar vi i amortera eller spara.

Så följer du styrräntan själv

Två saker räcker.

Kalendern. Riksbankens direktion fattar normalt penningpolitiska beslut åtta gånger om året, och datumen publiceras i förväg. Varje besked innebär inte en ändring – räntan kan lämnas oförändrad.

Räntebanan. I samband med den penningpolitiska rapporten publicerar Riksbanken en prognos för styrräntan framöver. Det är ingen utfästelse, men det är den bästa fingervisning som finns om vart ditt bolån och ditt sparkonto är på väg. Bankernas egna prognoser är i huvudsak tolkningar av den.

Aktuell nivå på styrräntan, med datum för när den började gälla, finns alltid på Riksbankens sida om styrräntan. Vad bankerna sedan faktiskt tar betalt – genomsnittlig bolåneränta för nya avtal, per bindningstid – publicerar SCB varje månad i Finansmarknadsstatistiken. Det är där du ser hur mycket av Riksbankens beslut som verkligen nått fram till kunderna.

Vi skriver medvetet inte ut dagens styrränta i den här texten. Den kan ändras åtta gånger om året, och en gammal siffra på en ekonomisajt är sämre än ingen siffra alls.