Skuldsverige 2026: 450 000 personer, 154 miljarder – och 5 % äger halva skuldberget

Vid utgången av 2025 hade 449 703 personer skulder hos Kronofogden, och det samlade skuldberget nådde 154 miljarder kronor – en ökning med 76 procent sedan 2020. Bara under det senaste året växte berget med 16 miljarder kronor, vilket motsvarar 44 miljoner kronor per dag. Bakom totalsiffran döljer sig en extrem koncentration: de 5 procent mest skuldsatta, ungefär 22 000 personer, står för drygt hälften av hela berget.

Det viktigaste

• 449 703 personer hade skulder hos Kronofogden vid årsskiftet 2025/26 – cirka 3 procent fler än året innan.
• Skuldberget är 154 miljarder kronor: plus 12 procent på ett år och plus 76 procent sedan 2020.
• Medianskulden är 93 530 kronor, nästan 10 procent högre än för ett år sedan.
• Drygt 30 procent av det totala skuldbeloppet är räntor och avgifter – berget växer delvis av sig självt.
• De 5 procent mest skuldsatta, cirka 22 000 personer, bär drygt hälften av hela skuldberget.
• Ljuspunkt: antalet mål mot 18–25-åringar minskade med 14,7 procent under första halvåret 2025.

44 miljoner kronor – varje dag

Skuldberget hos Kronofogden har vuxit i en takt som saknar motstycke i myndighetens statistik. Vid årsskiftet 2025/26 låg det på 154 miljarder kronor. På ett enda år ökade det med 16 miljarder, eller 12 procent. Sedan 2020 är ökningen 76 procent. Utslaget per dag växte berget det senaste året med 44 miljoner kronor – varje dag, året runt.

Samtidigt blev de skuldsatta fler: 449 703 personer vid utgången av 2025, cirka 3 procent fler än 2024. Men den kanske mest talande siffran är en annan. Drygt 30 procent av hela skuldbeloppet består av räntor och avgifter. Nästan en tredjedel av berget är alltså inte pengar som någon har lånat eller räkningar som någon har struntat i – det är kostnaden för att skulderna har legat kvar. En skuld hos Kronofogden står sällan stilla. Den växer. Det är den mekanismen som gör att skuldberget kan slå rekord samtidigt som färre nya krav kommer in – en paradox vi återkommer till längre ner.

Vem är skuldsatt i Sverige – och var?

Medianskulden per skuldsatt är 93 530 kronor, nästan 10 procent högre än ett år tidigare. Hälften av de skuldsatta har alltså mindre än så, hälften mer. Den vanligaste skuldsatta personen är enligt Kronofogdens rapport från juni 2026 mellan 35 och 44 år och bor i en större stad.

Så här fördelar sig skuldbeloppen mellan åldersgrupperna:

Gruppen 35–44 år bär den största delen av berget, 37,77 miljarder kronor. Men notera kurvans form: skulderna faller inte bort med åren. Även personer över 65 står för 28,08 miljarder – skulder som i många fall har följt med genom hela arbetslivet.

Geografiskt är gapet enormt. I Ljusnarsberg är 9,3 procent av invånarna skuldsatta hos Kronofogden – den högsta andelen i landet enligt Kronofogdens årsstatistik för 2025. I Lomma är andelen 0,9 procent, den lägsta. Mer än tio gånger så stor andel av invånarna, beroende på var i Sverige du bor. Skuldstatistiken är med andra ord inte jämnt utspridd över landet – den följer samma linjer som mycket annan ekonomisk statistik, och gapet mellan kommunerna i toppen och botten av listan är svårt att avfärda som slump.

5 procent bär halva skuldberget

Skuldsverige är inte ett land – det är två. De 5 procent mest skuldsatta, ungefär 22 000 personer, står för drygt hälften av hela skuldberget på 154 miljarder kronor. Resterande 95 procent – mer än 425 000 personer – delar på den andra hälften.

Den mest skuldsatta hundradelen har i genomsnitt 11 876 525 kronor i skuld hos Kronofogden.

Jämför det med medianskulden på 93 530 kronor. För de allra flesta i registret handlar det alltså om belopp som – hur tunga de än känns – går att hantera med en plan, tid och rätt stöd. Vår guide bli skuldfri går igenom hur en sådan plan kan se ut steg för steg. För den lilla grupp som bär miljonskulder är verkligheten en annan: där är skuldsanering ofta den enda realistiska vägen tillbaka.

Koncentrationen förklarar också varför berget kan växa så snabbt. När stora skulder ligger kvar år efter år tickar räntor och avgifter på – och som sagt: drygt 30 procent av hela beloppet är just räntor och avgifter.

Ljuspunkten: unga vuxna vänder utvecklingen

Mitt i den mörka statistiken finns ett tydligt trendbrott, och det står de yngsta för. Under första halvåret 2025 minskade antalet mål mot 18–25-åringar med 14,7 procent jämfört med samma period 2024, och kravbeloppen mot gruppen minskade med hela 22,5 procent. Unga vuxna är redan den grupp som bär minst av skuldberget – 2,22 miljarder kronor – och de förbättras nu snabbast av alla.

Trendbrottet gäller inte bara de yngsta. Inflödet till Kronofogden minskade totalt sett under första halvåret 2025: 11 procent färre krav, 9 procent färre skuldsatta personer och 3,3 miljarder kronor lägre inkommande skuldbelopp än året innan. Färre svenskar hamnar alltså hos Kronofogden – och de som gör det kommer dit med mindre belopp.

Här finns en paradox som är värd att stanna vid: inflödet minskar, men berget växer ändå. Förklaringen är de gamla skulderna. De som redan ligger hos Kronofogden fortsätter att växa med räntor och avgifter, år efter år. Lärdomen är brutalt enkel – ju tidigare du agerar på en skuld, desto billigare blir den. Hur betalningshistorik och skulder påverkar din ekonomi i övrigt kan du läsa mer om i vår guide om kreditvärdighet.

Nya utmätningsregler från den 1 juli 2026

Den 3 mars 2026 beslutade regeringen om en proposition som förändrar reglerna för utmätning från den 1 juli 2026. Flera av nyheterna är rent praktiska: Ekobrottsmyndigheten, Kustbevakningen och Tullverket får bistå Kronofogden vid distansutmätning, e-auktioner införs och mäklare får sälja utmätta bostadsrätter.

Två förändringar är särskilt viktiga för dig som privatperson:

• Sparande i aktier och fonder får samma skydd som pengar på bankkonto vid utmätning. Tidigare har sparformen kunnat avgöra hur skyddat ditt sparande är.
• Barnets bästa skrivs in i lagen och ska beaktas i Kronofogdens handläggning. För familjer med barn är det en principiellt stor förändring.

Reglerna ändrar inte det grundläggande: en skuld som ligger kvar hos Kronofogden kan leda till utmätning. Men de moderniserar hur det går till – och stärker skyddet på ett par punkter där det tidigare varit svagare.

Vägen ut: rekordmånga söker skuldsanering – och hjälpen är gratis

Om du känner igen dig i statistiken är det viktigaste budskapet detta: det finns en väg ut, och allt fler tar den. Under 2025 kom 33 469 ansökningar om skuldsanering till Kronofogden – en ny toppnotering och 1 778 fler än 2024. 43 procent beviljades, och 11 588 personer fick skuldsanering under året. Snabbast ökade ansökningarna från män över 65, med 17 procent – ett tecken på att även den som burit sina skulder länge kan och vågar söka en nystart.

Skuldsanering är ingen genväg, men det är en lagstadgad möjlighet att bli skuldfri även när skulderna vuxit sig omöjliga. I vår guide om skuldsanering går vi igenom hur processen fungerar och vad som krävs.

Och du behöver inte ta första steget ensam – eller betala för det. Budget- och skuldrådgivningen är gratis i alla kommuner, och rådgivarna hjälper dig att få överblick, prioritera mellan skulder och förbereda en eventuell ansökan om skuldsanering. Även Kronofogden vägleder dig som har skulder i vad som gäller och vilka alternativ som finns. Att be om hjälp kostar ingenting. Att vänta gör det – 44 miljoner kronor om dagen, för att vara exakt.