Kreditvärdighet – så mäts den och så höjer du den

Kreditvärdighet är en bedömning av hur sannolikt det är att du betalar tillbaka det du lånar. Den räknas fram av ett kreditupplysningsföretag utifrån din inkomst, dina lån, dina utgifter och eventuella betalningsanmärkningar. Banken hittar inte på siffran själv – den köper den. Hög kreditvärdighet ger fler långivare att välja mellan och bättre villkor.

Vem räknar egentligen ut din kreditvärdighet?

Inte banken. För att bedriva kreditupplysningsverksamhet i Sverige krävs tillstånd från Integritetsskyddsmyndigheten (IMY), och 29 aktörer har ett sådant tillstånd. Elva av dem är rikstäckande – de har enligt IMY samtliga svenskar över 15 år i sina register, oavsett om du har någon anmärkning eller inte. Det är de elva som har uppgifter om dig.

Fyra av dem är de etablerade namn du i praktiken möter när en långivare prövar dig:

Utöver de fyra är även Bisnode Dun & Bradstreet Sverige AB, Valitive Credit AB, The Intelligence Company AB (publ), Bis Lab Credit Sverige AB, Checknode AB, Krafguard AB och Safenode AB rikstäckande. Flera av dem har fått sitt tillstånd först de senaste åren och är ännu ovanliga hos långivare – men de lyder under samma lag och samma gallringsregler som UC.

Det här är den viktigaste poängen på hela sidan: Sverige har flera kreditupplysningsföretag, inte bara UC. En långivare som gör en upplysning ”utan UC” gör den hos något av de andra rikstäckande företagen. Uppgifterna om dig finns där också.

Vilken skala mäts kreditvärdighet på?

Det finns ingen enda officiell skala. Varje företag har sin egen modell. UC:s två mått är de vanligaste, och de går åt olika håll:

• UC Riskprognos – ett tal mellan 0,1 och 99,9 som mäter hur stor risken är att du får en betalningsanmärkning inom 12 månader. Här vill du ha ett lågt tal.
• UC-Score – går från 0 till 999 och bygger på din riskprognos. Här vill du ha ett högt tal. Ju högre UC-Score, desto mer kreditvärdig anses du vara.

UC delar in sin score i fem omdömen:

En sak som ofta blandas ihop: riskklass 1–5 är för företag, inte för dig som privatperson. Den mäter sannolikheten att ett bolag hamnar på obestånd inom ett år. Ser du en femgradig skala i ett sammanhang som gäller privatpersoner är den påhittad av avsändaren, inte hämtad från UC.

Vad påverkar kreditvärdigheten?

UC anger själva inkomst, livssituation, tidigare lån och krediter, betalningsanmärkningar samt månadsutgifter. Modellerna bygger på uppgifter från offentliga källor – bland annat Kronofogden, Bolagsverket och Skatteverket, inklusive taxerad inkomst från dina två senaste deklarationer.

Antalet kreditförfrågningar är också en faktor. Förfrågningar från långivare presenteras i tolv månader. Men de fungerar inte som en spärr: enligt UC ger flera kreditförfrågningar inte automatiskt en högre riskprognos – de är en av flera riskdrivande faktorer. Ser din ekonomi bra ut i övrigt har några förfrågningar måttlig inverkan. Ligger du redan nära riskzonen kan de däremot bli avgörande.

Vad är en betalningsanmärkning – och hur länge sitter den kvar?

En betalningsanmärkning är, med IMY:s ord, ”en uppgift hos ett kreditupplysningsföretag om att du inte har betalt en skuld i tid”. Två saker missförstås nästan alltid:

Kronofogden utfärdar inte betalningsanmärkningar. Kreditupplysningsföretagen registrerar dem, bland annat utifrån Kronofogdens beslut. Ett utslag hos Kronofogden leder till att en anmärkning registreras hos företagen. Vill du veta om du har en ska du därför fråga kreditupplysningsföretagen – inte Kronofogden.

Och du blir inte av med den genom att betala. Enligt 8 § kreditupplysningslagen ska en uppgift om en fysisk person som inte är näringsidkare gallras senast tre år efter den dag då den omständighet inträffade som uppgiften avser. Tiden räknas från händelsen, inte från betalningen.

Vad blockerar den då? En anmärkning stoppar dig inte juridiskt från någonting – den är en uppgift, inte ett förbud. Men den är en uppgift som varje långivare, hyresvärd och abonnemangsleverantör som gör en kreditprövning kommer att se, och de flesta säger nej. I praktiken drabbas privatlån, billån, bolån, hyreskontrakt, mobilabonnemang och elavtal.

Så förbättrar du din kreditvärdighet

• Betala i tid – varje gång. Det är hela grunden. Anmärkningar kommer oftast från slarv, inte från fattigdom.
• Hör av dig innan förfallodagen om du inte kan betala en faktura. En uppgörelse med borgenären är gratis. Ett inkassoärende är det inte.
• Se till att posten når dig. Eftersänd post när du flyttar, och välj e-faktura om du är utomlands länge. En obetald faktura du aldrig såg blir en anmärkning precis som alla andra.
• Betala av dyra krediter och avsluta krediter du inte använder. Befintliga lån och krediter är en av de faktorer UC räknar med.
• Samla dina ansökningar. Sprid dem inte ut över tolv månader – de syns lika länge ändå.
• Lös ett skuldsaldo hos Kronofogden om du har ett. Det är en pågående uppgift, till skillnad från en anmärkning som gallras av sig själv.

Det här fungerar inte

Gamla lånesajter har spridit ett par råd som är direkt skadliga. För tydlighets skull:

• ”Låna hos någon som inte tar UC, så ser bankerna inte dina ansökningar.” Fel. Långivaren använder då ett av de andra rikstäckande företagen, och dina anmärkningar finns registrerade där också. Läs mer om vad lån utan UC faktiskt innebär.
• Betala för att få en riktig anmärkning borttagen. Det går inte. Är uppgiften däremot felaktig ska den rättas – och det är gratis. Kontakta kreditupplysningsföretaget.
• Ta ett lån ”för att bygga kredithistorik”. Svenska modeller belönar inte skuldsättning. Ett nytt lån gör dig inte mer kreditvärdig – det gör dig mer skuldsatt.
• Ett smslån för att betala ett annat lån. Det löser ingenting och är ofta första steget in i en skuldspiral.

Så kollar du din kreditupplysning gratis

Det finns två kostnadsfria vägar, och båda står i lagen:

1. Omfrågekopian. Enligt 11 § kreditupplysningslagen ska du, varje gång någon tar en kreditupplysning på dig, ”samtidigt och kostnadsfritt” få ett skriftligt meddelande om vad upplysningen innehöll och vem som frågade. Du behöver inte begära den. Kastar du den oläst missar du din bästa gratiskontroll – och ditt enda sätt att upptäcka att någon tagit en upplysning utan skäl.

2. Registerutdrag enligt GDPR. Du har rätt att kostnadsfritt få veta vilka uppgifter ett företag har om dig. Rätten gäller varje kreditupplysningsföretag, och du begär utdraget hos ett företag i taget – de har en månad på sig att svara. I praktiken räcker det långt att börja med UC, Creditsafe, Dun & Bradstreet och Syna, eftersom det är dem långivarna använder.

Att kolla dig själv skadar dig inte: enligt UC registreras inte de kreditupplysningar du tar på dig själv. Det är bara långivarnas förfrågningar som syns för andra.

UC:s egna konsumenttjänster – Min Upplysning och Kreditkollen – kostar pengar och ger dig din score direkt. Det kan vara värt det om du vill följa utvecklingen över tid. Men du behöver dem inte för att se vad som står om dig.

Ingen ansöker om ett lån utan att kreditvärdigheten avgör svaret. Vill du se vad marknaden faktiskt erbjuder just dig, jämför långivare – och läs vår guide till att låna pengar innan du skriver på något.

Skyddet mot att vem som helst snokar är för övrigt starkare än många tror. Enligt 9 § kreditupplysningslagen får en upplysning om en privatperson inte lämnas ut till någon som saknar ett legitimt behov – i praktiken ett kreditavtal eller något liknande. En nyfiken granne, en dejt eller en arbetsgivare utan kreditskäl har inte rätt att ta en upplysning på dig.