Så mycket kontanter bör du ha hemma – Riksbankens rekommendation 2026

Riksbanken rekommenderar att du har cirka 1 000 kronor i kontanter hemma per vuxen i hushållet, gärna i flera olika valörer. Riktmärket kommer från Betalningsrapport 2026 och är tänkt att täcka en veckas inköp av livsnödvändiga varor om de digitala betalsätten slutar fungera. Kontanterna är samtidigt bara en del av en bredare betalningsberedskap – i den här guiden går vi igenom hela bilden.

Det viktigaste

• Riksbankens riktmärke är 1 000 kronor i kontanter per vuxen – tänkt att räcka till en veckas inköp av livsnödvändiga varor.
• Ha sedlarna i flera olika valörer – det är Riksbankens uttryckliga rekommendation.
• Kontanter är bara en del av helheten: du bör också ha flera betalsätt, konton i flera banker, fysiskt kort och flera e-legitimationer.
• Sedan den 1 juli 2026 måste livsmedelsbutiker och apotek med bemannad kassa som huvudregel ta emot kontanter (lag 2026:769).
• Bara 5 % av svenskarna betalade kontant vid sitt senaste köp – ändå är kontanterna nu lagligt skyddade som en del av beredskapen.

Riksbankens riktmärke: 1 000 kronor per vuxen

I Betalningsrapport 2026, som publicerades i mars 2026, ger Riksbanken hushållen en konkret policyrekommendation: ha flera betalsätt tillgängliga och till exempel 1 000 kronor i kontanter per vuxen. Beloppet är ett riktmärke, inte en exakt regel, och det är dimensionerat för att täcka en veckas inköp av livsnödvändiga varor – mat, mediciner och annat du inte klarar dig utan.

Riksbanken rekommenderar också att du har pengarna i flera olika valörer. Tanken är att kontanterna ska fungera i praktiken vid en störning, inte bara ligga som en enda stor sedel i byrålådan.

Notera att riktmärket gäller per vuxen i hushållet. Bor ni flera vuxna tillsammans behöver alltså var och en sin egen kontantreserv. Exakt vad en veckas livsnödvändiga inköp kostar skiljer sig mellan hushåll, men riktmärket ger dig en tydlig nivå att utgå ifrån – och det är betydligt bättre att ha ungefär rätt belopp hemma än att skjuta upp saken i väntan på en perfekt uträkning.

Värt att veta: Myndigheten för civilt försvar (MCF, tidigare MSB) – som bytte namn den 1 januari 2026 efter ett riksdagsbeslut den 5 november 2025 – tar upp betalningar och kontanter i sitt råd ”Preppa för en vecka”, men anger inget fast kronbelopp. Det konkreta riktmärket på 1 000 kronor per vuxen kommer alltså från Riksbanken.

Kontanter är bara en del av din betalningsberedskap

Sedelbunten hemma löser inte allt. Riksbanken och Krisinformation.se rekommenderar att du bygger din betalningsberedskap i flera lager, som en del av en hemberedskap för minst en vecka. Poängen är enkel: om ett system fallerar ska du kunna växla till ett annat.

Gå igenom listan punkt för punkt. De flesta åtgärderna kostar inget – de kräver bara att du gör dem innan störningen är ett faktum. Logiken är densamma som för resten av din hemberedskap: du ska klara dig i minst en vecka, och din förmåga att betala ska inte hänga på att en enda app, ett enda kort eller en enda bank fungerar.

Nya kontantlagen: butiker och apotek måste ta emot kontanter

Sedan den 1 juli 2026 – för två veckor sedan – gäller en helt ny lag: Lag (2026:769) om skyldighet för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontant betalning. Riksdagen fattade beslutet den 27 maj 2026, utifrån propositionen ”Åtgärder för att stärka kontanternas funktionssätt” (prop. 2025/26:199).

Lagen innebär att livsmedelsbutiker och apotek med bemannad kassa som huvudregel måste ta emot kontanter. Det finns dock gränser och undantag.

För dig som håller kontanter hemma i beredskapssyfte är lagen goda nyheter: pengarna är nu garanterat användbara där de behövs som mest i en kris – i matbutiken och på apoteket.

Paradoxen: bara 5 % betalar kontant – men kontanterna skyddas i lag

Samtidigt som kontanterna får lagligt skydd använder svenskarna dem mindre än någonsin. I Riksbankens undersökning, genomförd den 8–19 september 2025 med 2 008 svarande i åldrarna 18–84 år, uppgav 5 % att de betalade med kontanter vid sitt senaste köp. Det är en halvering från 10 % år 2023 – och för 15 år sedan låg andelen på omkring 40 %.

Kortet dominerar totalt: kortbetalningar, inklusive kort i mobilen, står för cirka 92 % av betalningarna i fysisk butik. Kontanterna har med andra ord gått från att vara det normala betalsättet till att bli ett undantag – på bara 15 år.

Det är just den här utvecklingen som gör beredskapsfrågan akut. När nästan alla betalningar går genom digitala system blir samhället sårbart vid störningar – och därför pekar både Riksbanken och lagstiftaren nu på kontanterna som reservsystem. Du behöver inte börja betala kontant i vardagen. Men du bör se till att du kan göra det den dag inget annat fungerar.

Praktisk checklista: fixa din kontantberedskap i dag

Så här omsätter du rekommendationerna i praktiken:

• Ta ut 1 000 kronor per vuxen i hushållet och förvara pengarna hemma på ett ställe du kommer ihåg.
• Välj flera olika valörer när du tar ut pengarna, i linje med Riksbankens rekommendation.
• Öppna konto i en andra bank om du i dag bara har en – och skaffa kort från olika utgivare.
• Se till att ha ett fysiskt kort som backup, även om du normalt betalar med mobilen.
• Skaffa mer än en e-legitimation och ordna flera sätt att koppla upp dig.
• Räkna på ditt hushålls veckokostnad för nödvändiga inköp – vår budgetmall hjälper dig att se vad en vecka faktiskt kostar för just er.

Riktmärket 1 000 kronor per vuxen är en bra utgångspunkt för de flesta hushåll. Det viktiga är inte att pricka summan exakt, utan att du har kontanter hemma över huvud taget – och att resten av din betalningsberedskap finns på plats. Gör det nu, medan allt fungerar. Det är hela poängen med beredskap.