Bedrägeri-Sverige 2026: 5,7 miljarder i brottsvinster – och kvinnor över 65 är nya målet

Under 2025 anmäldes 232 862 bedrägeribrott i Sverige – ungefär vart sjätte anmält brott – och bedragarnas vinster från fullbordade bedrägerier landade på cirka 5,7 miljarder kronor. Bakom siffrorna döljer sig dock något oväntat: brottsvinsterna sjunker nu för andra året i rad. Samtidigt byter bedragarna måltavla, och kvinnor över 65 är den grupp där utsattheten ökar snabbast.

Det viktigaste

• 5,7 miljarder kronor tjänade bedragarna på fullbordade bedrägerier 2025 – andra året i rad som vinsterna minskar (−16 % mellan 2023 och 2024, −10 % mellan 2024 och 2025).
• 232 862 bedrägeribrott anmäldes 2025 (+1 %), samtidigt som de anmälda brotten totalt – knappt 1,44 miljoner – minskade med 3 %.
• Investeringsbedrägerier kostar mest: cirka 1,6 miljarder kronor 2025, före romansbedrägerier (551 miljoner) och vishing (320 miljoner).
• Kvinnor över 65 drabbas allt oftare: antalet utsatta kvinnor i gruppen har mer än fördubblats sedan 2019 (+112 %), mot +60 % för männen.
• Självrisken vid en obehörig transaktion är högst 400 kronor – men godkänner du betalningen själv efter manipulation har du ofta inte rätt till ersättning.
• Riksdagen sa nej den 18 mars 2026 till skärpta krav på bankerna att ersätta bedrägerioffer.

Trendbrottet: vinsterna faller trots fler anmälningar

Enligt Polisen uppgick brottsvinsterna från fullbordade bedrägerier till cirka 5,7 miljarder kronor 2025. Det är mycket pengar – men riktningen är tydlig. Vinsterna föll med 16 % mellan 2023 och 2024, och med ytterligare 10 % mellan 2024 och 2025. Det är andra året i rad som bedragarnas kassaflöde krymper.

Samtidigt ökade antalet anmälda bedrägeribrott med 1 % till 232 862 under 2025, enligt Brå. Det ska ses mot att brottsanmälningarna totalt – knappt 1,44 miljoner – minskade med 3 %. Bedrägerierna blir alltså fler, men varje brott ger i snitt mindre pengar.

Bakom totalsiffran pågår en förflyttning. Störst ökning 2025 stod kortbedrägeri utan fysiskt kort för: 8 867 fler anmälda brott (+10 %). Störst minskningar syns för annonsbedrägeri (−3 207 brott) och kortbedrägeri med fysiskt kort (−3 025). När en väg stängs testar bedragarna nästa.

Här hamnar pengarna: investeringsbluffar i topp

Polisens genomgång av brottsvinsterna per bedrägerityp visar var de stora pengarna finns – och det är inte i småbeloppen.

Finansinspektionen bekräftar bilden: svenska privatpersoner förlorade nästan 1,5 miljarder kronor på investeringsbedrägerier bara under 2025. Ett återkommande verktyg är fjärrstyrning och skärmdelning – enligt Bankföreningen är det mycket vanligt att offret luras att installera program som ger bedragaren kontroll över datorn eller mobilen.

Romansbedrägerierna, med 551 miljoner kronor i brottsvinster, bygger på samma mekanik i långsam form: förtroende som byggs upp under lång tid innan pengarna begärs. VD-bedrägerierna, där någon utger sig för att vara chef och beordrar en utbetalning, kostade i sin tur 214 miljoner kronor under 2025.

Kvinnor över 65: bedragarnas nya måltavla

133 407 personer var målsägare vid anmälda bedrägeribrott 2025. Det är 4 % färre än 2024 – men 10 % fler än 2019. Och fördelningen har förändrats dramatiskt.

Antalet målsägare vid bedrägeri genom social manipulation har ökat med 270 % sedan 2019. Bland personer över 65 har antalet utsatta kvinnor mer än fördubblats sedan 2019 (+112 %), medan ökningen bland männen stannar vid 60 %. Kvinnor över 65 är därmed gruppen där utsattheten växer snabbast.

Vägen in är oftast ett sms. Enligt Bankföreningen är smishing – falska sms – den vanligaste ingången till bedrägerierna. Oroande är också att fysisk vishing ökar: bedragare som ringer först och sedan dyker upp vid dörren, ett hembesök för att komma åt kort eller bankdosa. Mönstret är detsamma i nästan alla varianter: bedragaren skapar stress och tidspress, och offret gör själv de avgörande knapptrycken.

Vishing kollapsade när bankerna agerade

Den mest hoppfulla kurvan i statistiken gäller vishing, bedrägerier via telefonsamtal. Brottsvinsterna har mer än halverats: från 708 miljoner kronor 2023 till 320 miljoner 2025.

Enligt Bankföreningen sjönk vishingvinsterna med 40 % mellan 2023 och 2024, efter att bankerna i maj 2024 sjösatte ett åtgärdspaket med bland annat beloppsgränser och tidsfördröjning. Åtgärderna gjorde det svårare att på några minuter tömma ett konto medan offret hålls kvar i telefon. Tidsfördröjningen ger både dig och banken en chans att hinna reagera innan pengarna lämnar kontot.

Hur illa var det innan? Finansinspektionen har mätt: under andra halvåret 2023 uppgick förlusterna från betaltjänstbedrägerier till 1,1 miljarder kronor, fördelat på fler än 135 000 bedrägliga transaktioner. Det var ungefär tre gånger nivån under samma period 2020.

Nästa våg: AI, deepfake och klonade röster

Finansinspektionen varnar 2026 särskilt för AI- och deepfakebedrägerier, där tekniken används för att imitera röster och ansikten. Ett samtal som låter exakt som ditt barn eller barnbarn är inte längre ett bevis på vem som ringer.

FI:s konkreta råd är lika enkelt som effektivt: bestäm ett kodord inom familjen. Den som ringer och ber om pengar eller hjälp får bevisa sig genom att kunna ordet. En bedragare med en klonad röst har det inte.

Dina rättigheter: 400 kronor, 12 000 kronor – eller allt

Betaltjänstlagen (2010:751, 5 a kap.) avgör vem som står för notan när pengar försvinner från ditt konto – oavsett om det skedde via kort, överföring eller Swish. Ansvaret följer en trappa:

• Obehörig transaktion: banken ska återställa kontot senast bankdagen efter att den fått kännedom om transaktionen. Din självrisk är högst 400 kronor.
• Grov oaktsamhet: har du varit grovt oaktsam ansvarar du för högst 12 000 kronor.
• Särskilt klandervärt agerande: då ansvarar du för hela beloppet.

Haken sitter i ordet obehörig. Vid social manipulation – när du själv godkänt betalningen, övertygad av en bedragare – har du enligt Finansinspektionen ofta inte rätt till ersättning. Banken ser transaktionen som godkänd, även om godkännandet lurades fram. Det är därför bedragarna lägger så mycket energi på att få dig att trycka på knappen själv.

Politiken har fått frågan på sitt bord. Den 18 mars 2026 avslog riksdagen motioner om skärpta krav på bankerna att ersätta bedrägerioffer (bet. 2025/26:FiU22). I debatten diskuterades den brittiska modellen med delat ansvar mellan banker – men den blev inte svensk lag. Ansvaret för att inte godkänna fel betalning ligger alltså kvar hos dig. Finansinspektionens egen slutsats är samtidigt rak: mer behöver göras för att skydda konsumenterna från bedrägerier.

Sju regler som håller pengarna på ditt konto

Statistiken pekar ut var riskerna finns: sms-länkar, telefonsamtal, fjärrstyrning och framlurade godkännanden. Där finns också ditt försvar. Sju regler räcker långt.

1. Klicka aldrig på länkar i sms om banken, betalningar eller paket. Smishing är den vanligaste ingången till bedrägerierna.
2. Lägg på och ring tillbaka själv via ett nummer du slår upp på egen hand – aldrig via ett nummer du fått i samtalet eller sms:et.
3. Installera aldrig fjärrstyrnings- eller skärmdelningsprogram på någon annans uppmaning. Det är ett av bedragarnas vanligaste verktyg vid investeringsbedrägerier.
4. Godkänn aldrig en BankID-signering eller Swish-betalning som du inte själv tagit initiativ till. Det kan vara skillnaden mellan full ersättning och ingen alls.
5. Bestäm ett kodord i familjen, precis som Finansinspektionen rekommenderar, som skydd mot AI-klonade röster.
6. Lämna aldrig kort, koder eller bankdosa till någon som kommer hem till dig – hembesöken från bedragare ökar.
7. Agera direkt om något hänt: kontakta banken och polisanmäl. Vid en obehörig transaktion ska banken återställa kontot senast bankdagen efter att den fått kännedom om den.

Nästa mätpunkt kommer snart: den 16 juli 2026 publicerar Brå halvårsstatistiken för första halvåret 2026. Då syns om trendbrottet håller i sig – och om bedragarnas jakt på gruppen över 65 fortsätter.